Idag (2016) finns det flera lösningar för den som vill betala räkningar med kreditkort. En del kreditkortsföretag erbjuder lösningar via dem själva och det finns även ett par företag som specialiserat sig på denna tjänst, två av dessa är Betalo och Billhop.

Betalningen av räkningen sker på ett liknande sätt som om man betalar den via en bank. Mottagaren får även sina pengar men för betalaren försvinner inte skulden. Den förflyttas bara till kreditkortet.

Att betala räkningar med kreditkortet har både sina fördelar och nackdelar.

Den största fördelen är att man har ett enkelt ”lån” tillgängligt. Den gången som pengarna inte räcker på lönekontot till kommande räkningar kan kreditkortet användas för att betala dessa. Det som betalas med kreditkortet ena månaden ska sedan betalas på kreditkortsfakturan kommande månad.

Därmed har man fått en extra betalningsmånad. Den som då inte heller har möjligheten att betala hela skulden kan välja att delbetala den. Alla kreditkortsutgivare erbjuder att man väljer att betala en mindre del på skulden varje månad.

En vanlig årsränta på kreditkort är 15%. Att därmed kunna ”låna pengar av sig själv” genom kreditkortslösningen ger en betydligt lägre ränta än om snabblån hade behövt tecknas.

Den andra fördelen är att många kreditkort ger bonus när korten används. Detta även när räkningar betalas med kortet. Därmed samlas poäng snabbt om ett flertal räkningar betalas med kortet.

Nackdelen ligger i kostnaden. När betalning sker via ex. Betalo och Billhop så kostar det vanligtvis en viss summa av fakturabeloppet, standardpris i skrivande stund är 1,9% (Betalo) och 2,5% (Billhop).

Samtidigt finns ofta specialerbjudanden och enstaka kreditkort där kostnaden via dessa tjänster är helt gratis. Genom att kolla upp vilka kort som har denna tjänst gratis kan man skapa sig själv en enkel och räntefri buffert. Så länge man bara lånar pengarna en månad tillkommer ju ingen ränta.

Men det finns vägar förbi avgifterna som uppkommer vid betalning via ex Betalo, på marknaden finns det några få kreditkort som du kan betala räkningar med direkt via deras egen hemsida, ex med Bank Norwegians kreditkort eller ICA Bankens kreditkort.

Det finns många sätt att spara pengar online – bara man letar lite och är inne på de rätta sidorna. Allt eftersom marknaden på nätet växer så dyker det upp allt fler bra erbjudanden för att vinna just dig som kund. Om man vill spara lite extra pengar kan man ta del av tipsen nedan.

Prenumerationserbjudanden

Om vill börja prenumerera på något, är det läge att titta runt efter det bästa erbjudandet. Många tidningar erbjuder faktiskt väldigt bra premier för nya kunder. Att välja en tidning med premie när man ska prenumerera på något gör att man kan få riktigt fina förmåner som kund.

På vissa prenumerationer kan man till och med få premier som är värda nästan lika mycket som kostnaden för att prenumerera. Har man riktigt mycket tur är dessutom prenumerationskostnad redan reducerad – i sådana fall kan man göra en riktigt bra deal.

Kundprogram

Många aktörer har olika former av kundprogram för att få kunden att återvända till dem. Det här kan vara i form av rabatt ju mer handlar, eller att man får något på köpet efter ett visst antal köp.

Ofta kan det vara extra fördelaktigt om man tillhör en viss grupp, så som student, ungdom eller pensionär.

Det är heller inte ovanligt att butiker ger en rabattcheck eller likande när du handlar hos dem, självklart så kan man då använda rabatten nästa gång du handlar hos dem. En liten bonus och uppmuntran för att behålla dig som kund.

Förhandla

Det kan vara värt ett försök att förhandla, även när det handlar om en butik på nätet. Det här gäller särskilt om du redan är stamkund som har dragit en större summa pengar till butiken. Många butiker är beredda att lyssna om det handlar om en trogen kund.

Se dock till att inte gapa efter för mycket, då det istället nästan kan ge en motsatt effekt. Försök att förhandla dig till något tillbehör eller liknande nästa gång du köper ett relativt dyrt objekt i affären.

Rabattkoder

Att dra nytta av rabattkoder är något som allt för många inte har upptäckt ännu. Rabattkoder finns i mängder, även när det handlar om virtuella butiker och inte de fysiska. Det första man tänker på är kanske just fysiska kuponger av papper som man sedan lämnar in i kassan när man genomför köpet. Det här finns också online och funkar minst lika bra.

Har du haft tankar på att ta ett lån i Norge? Eller bara funderat på vad olika låneord heter på norska? Här kommer en parlör som kan vara bra att kunna. (All översättning har skett via Google Translate så visst kan det förekomma felaktigheter)

Lån – Lån, Extremt enkelt att komma ihåg då det är samma som i Sverige. När man sedan kommer till olika sorters lån blir det något svårare.

Bolån – Boliglån, Likheten finns ju där mot svenskan även om det inte är helt uppenbart.

Låna pengar – Låne Pengar, Den som inte förstår denna norska bör inte heller ta lån i landet.

Kredit – Credit, Här finns främst inspiration från engelskan då det är samma ord på engelska och norska. Men visst är det ändå lätt att förstå vad de handlar om för en svensk som inte kan norska.

Konsumtionslån – Forbrukslån, Likheten finns där även om inte helt i ordet. Men i dess betydelse. I Sverige köps saker som konsumeras och i Norge saker som förbrukas. Orden har nära inpå samma betydelse även om vissa smånyanser finns mellan dem.

Bank – Bank, Enkelt och tydligt. Samma som på svenska

Smslån – lønning, Är detta verkligen rätt? Enligt Google Translate är det denna översättning som gäller men tittar man på lånesidor från Norge är det tydligt att det inte är detta ord som används. Då är det just SMS-lån som är framträdande.

Snabblån – Instant Lån, Förutsatt att detta är ett ord som används i Norge så är det en mix av engelskans Instant och Lån (som är samma på norska och svenska). Men frågan är om inte detta är en översättning som blir fel då snabblån uppenbarligen inte översätts riktigt relevant av Google.

Kronofogden – Namsmannen, Klart trevligare med det norska ordet än det svenska. Att få besök av en man är mycket trevligare än att få besök av en fogde. En fogde som historiskt sett bara kommit för att driva in skulder till staten/kungen. Nu är det visserligen dess uppgift men visst låter det trevligare med Namsmannen.

Betalningsanmärkning – Betalingsmislighold, Här finns både likheter och olikheter mot svenskan. Men visst är det tydligt att det handlar om att personen inte lyckas betala på ett eller annat sätt.

Handpenning – Forskuddsbetaling, En handpenning betalas i förskott för något som sedan ska levereras. Det är därmed en förskottsbetalning. I detta fall blir till och med det norska ordet mer tydligt gällande vad det handlar om. Det är inte en penning i handen – det är en förskottsbetalning.